37 timmar kvar

Guess what? Jag är äntligen tillbaka i mitt blir-aldrig-bakis-tillstånd, welcome back ms. alcoholic! Haha, eller nåt. Mådde i allafall huuur bra som helst imorse så jag bouncade in till stan och hejdå-fikade med de allra käppaste, snyggaste, underbaraste tjejerna. ;) Några timmar med latte, "oj kolla, en häst!" & diverse diskussioner - they made my day, as always.. ändå tills det där ögonblicket när man ska säga hejdå. Ett helt år utan dessa tjejer, alla våra internskämt, analyser och allmänt jobbiga asgarv.. ouch. :/
Kvällen spenderades på en ö utanför Grisudden här i Forshaga tillsammans med en gummibåt, en lägereld, smält ost, en stjärnklar himmel samt Pendar, Måns och Matilda. Fler farväl.. och nu är det bara de allra svåraste kvar. Vicci. Och familjen.

För att muntra upp mig lite (eh, eller whatever) gick jag, nu när jag kom hem, in för att kolla lite grejer ang. flyget.. amagad, det skulle jag definitivt inte ha gjort. Totalt förvirrande, nu fattar jag absolut ingenting och naturligtvis har kundtjänsten bara öppet på vardagar!? Groar, en minut över nio på måndag morgon är det jag som ringer Icelandair... yiha.

Sova? Njae. Madonna-uppesittar-kväll på kanal 5? Definitivt.

/M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0