Jag var sex år, eller kanske sju, och hade följt med mamma för att handla. Precis som vanligt ville jag ha godis - och precis som vanligt på vardagarna sa mamma nej. Så i ett obevakat ögonblick, antagligen hade hon träffat någon-bekant-som-man-bara-ska-byta-några-ord-med, smet jag iväg till godishyllan och snabbt som en iller (säger man så? Jag är sämst på de där "blabla"-som-en-blabla"-uttrycken!) tog jag en godisfisk. En orange. Jag åt upp den innan någon hann märka något och smög sedan tillbaka till mamma.

Det gick bra tills vi kom hem igen. Sedan började jag gråta, grät hela kvällen på grund av mitt dåliga samvete, och försökte övertala mamma att åka tillbaka till affären för att betala. Det hjälpte inte hur mycket hon än försäkrade att det inte var så farligt och att affären nog skulle klara sig ändå, jag var helt övertygad om att för en sådan här dödssynd skulle jag stämplas som brottsling resten av mitt liv.

Mycket har förändrats sedan dess - idag stjäl jag saker till höger och vänster utan att bry mig. Alldeles nyss, till exempel, var det den här väldigt smarta "vad-som-har-hänt-händer-och-ska-hända-i-mitt-liv"-listan från Emma.. och inte har jag dåligt samvete, inte:


Nyss:

• Skoltrötthet, nedräkning och klänningsshopping
• STUDENTEN och BALEN
• Festa och chill med vänner

Nu:

• Jobb, jobb, jobb, med start imorgon
• Två lägenheter, på Våxnäs och Norrstrand, att flytta mellan och krascha (inte trascha) i på nätterna. 

Snart:

• PEACE & LOVE med min älskade, älskade Jason Mraz, the Hives, Manu Chao, Kaizer's Orchestra, Sahara Hotnights...
• Ambassadbesök á la super serious.
• Jobb, jobb, jobb

Och sen:

• Jobb, jobb, jobb.. men SEN är det slut & jag har förhoppningsvis tjänat mer än jag har ätit för... ;)

Okej, nu fick jag lite dåligt samvete trots allt. Är det okej, Emma? Annars får du faktiskt ta och komma förbi på McDonald's och skälla lite på mig (det är inte klokt vad mycket man måste göra för att få sina bekanta på besök, asså)!

/M