J.A.S.O.N

Jaha. Nähä. J:s bästa kompis' mamma ringde mig alltså för några timmar sedan och frågade ifall jag kunde passa hennes son, alltså J:s kompis' bror, i nån timme. Suuuure, sa jag och överlade lite snabbt med mig själv hur det skulle gå (eftersom jag vid det laget stod inne på Whole Foods och helst av allt ville bygga mig ett litet hus där inne och stanna för evigt), men till slut kom jag hem, rastade Jackson Hackson med en springtur runt kvarteret (han fattade ingenting och la sig som vanligt ner för att sova när vi kom ut, så jag blev smått stressad eftersom det finns roligare saker att göra än att städa upp hans olyckor inomhus, har dock inte hänt mig ännu tack och lov) & åkte iväg. Jag lovar, samma sekund som jag parkerade utanför deras hus ringer mobilen & mamman talar om att hon inte behöver min hjälp.

Wooho.

Så istället åkte jag till Thompson park som ligger alldeles i närheten av deras hus & gick en promenad ooooch dududud gissa vad jag fick syn på?

.. alltså, jag kan inte förklara hur mycket jag längtar. Det här kommer att bli tusen gånger bättre än första konserten, som var bland det bästa jag upplevt i mitt liv. Typ. IIIHHAKDFJKLSD I'm so excited!
Så sedan kunde jag inte riktigt vara irriterad längre..

Nu ska jag snart hämta upp J & en kompis från theatre week, imorgon är sista dagen och sedan kommer den stackars ungen åtminstone hinna andas mellan aktiviteterna. Ciao!

/M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0